Amnesty Sverige och Amnesty Sápmi har ett heldagsprogram om Sápmi på Bokmässan. Det blir flera angelägna samtal. Besök Amnestyscenen, Globala torget, monter H:03:02!

10.00 – 10.20 Spår av samisk sjöfart i tid och rum

Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv. Arkeologen och forskaren Gunilla Larsson har sammanställt sina forskningsartiklar i skriften ”Spår av samisk sjöfart i tid och rum”, som hon presenterar på Bokmässan.

10.30-10.50 Heliga och bortförda från Sápmi – var är sejtens hem?

Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson har skrivit boken ”Var är sejtens hem? Gånnå l siejde ruopto?” där de beskriver de vad sejtar betyder för människor idag, om sorg och ilska över att många sejtar är bortförda från sina platser och tankar kring återbördande av sejtar.  Sejtar är heliga föremål, vanligtvis stenar eller klippor med en ovanlig form. Skribenterna är skogssamer och kommer från byn Lillsaivis intill den heliga sjön och samiska offerplatsen Unna Sájvva i Gällivare skogssameby.

11:00-11:40 Författarsamtal med Elin Anna Labba om kolonialism och vatten

År 2020 fick Elin Anna Labba Augustpriset för fackboken om tvångsförflyttningarna ”Herrarna satte oss hit”. I ”Far inte till havet” skildrar Elin Anna Labba tre samiska kvinnors liv under den period då svenska staten byggde ut vattenkraften. En dag är byn förvandlad till en sjö, dränkt av Bolaget som dämt vattnet. Borta är deras hem, deras mark och deras familjs gravar. Det är en berättelse om övergrepp, armod och motstånd. Elina Anna Labba samtalar med Ira Mallik, redaktör och ansvarig utgivare för Amnesty Press, om att skriva sig ur den koloniala historien och samebyarna som dränktes när Sverige skulle moderniseras.

11:50-12:10 A-Day med Leo Calandrella Rudberg

13:00-13:25 Skolprojekt – vi samer finns också i Göteborg

Sameföreningen i Göteborg arbetar för att synliggöra samerna på Västkusten och stödja skolor i undervisningen om samisk kultur. Lena Thornéus, ordförande för Sameföreningen i Göteborg, och Eva Forsgren, ordförande för Amnesty Sápmi, samtalar om att öka kunskapen om Sápmi via skolan.

Sameföreningen i Göteborg arbetar för att synliggöra samerna på Västkusten.  Föreningen har under de senaste åren uppmärksammat skolornas ansvar för att inkludera barn med samisk bakgrund och att undervisa om samer, samisk kultur och samiska traditioner.

”Vi vill medvetandegöra skolorna på att samer finns här och stötta lärarna i deras undervisning om samer och Sápmi. Vår ambition är också att stärka barn och unga med samisk bakgrund i Göteborg”, berättar Lena Thornéus, ordförande för Sameföreningen i Göteborg. Kom och lyssna! Bli inspirerad. Se till att barn och unga över hela Sverige får bättre kunskap om samer i och utanför Sápmi.

13.30 – 14.10 Samiska rättigheter i klimatomställningens tid 

Hur påverkar gruv- och energiindustrins expansion samiska rättigheter? Karin Kvarnfodt Niia från Gabna sameby i Kiruna kommun och Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, diskuterar med Tilda Pontén, människorättsjurist på Amnesty Sverige, verkligheten för samisk kultur och renskötsel idag, och blickar framåt.

14:20-14.50 Koloniseringen av Sápmi – då och nu

Sverige har en kolonial historia av övergrepp mot det samiska folket, bland annat genom erövring av mark, tvångsförflyttningar, rasbiologi, assimileringspolitik och grov diskriminering. Denna historia är fortfarande aktuell, inte minst genom fortsatt exploatering av samiska marker, osynliggörande av samisk kultur, mänskliga rättigheter och samiska gruppers olika rättighetsskydd i lagstiftningen.

För att förstå den samiska kampen idag, liksom urfolks rättighetskamper globalt, krävs historisk kunskap. Genom århundraden av förtryck har samer, likt andra urfolk, kämpat för sitt självbestämmande och kontroll över traditionella marker. I detta samtal utforskas den samiska kampen för att behålla och utveckla sin kultur, språk och traditioner.

Krister Stoor, universitetslektor på Várdduo vid Umeå universitet och  författaren Tina Harnesk, samtalar med Eva Forsgren, ordförande i Amnesty Sápmi.

15.00-15.25 Samisk kamp och grön kolonialism

Gabriel Kuhn gav för några år sedan ut boken ”Liberating Sápmi” (på engelska) om samiska aktivisters kamp för att rädda marken och den samiska kulturen i Norge, Sverige och Finland. Nu är han högaktuell med en bok på tyska om grön kolonialism i Sápmi. Gabriel Kuhn lyfter gärna fram betydelsen av internationell solidaritet mot kolonisering och klimatkris.

Kerstin Andersson har sina anor i Gällivare skogssameby och har skrivit tre böcker om heliga platser och sin skogssamiska släkt. Hon är styrelseledamot i Amnesty Sápmi och arbetar för en rättvis omställning till ett mindre fossilberoende samhälle. Omställningen är inte grön om den sker på bekostnad av de mänskliga rättigheterna och urfolksrätten.

 Felicia Wartiainen, biträdande forskare Göteborgs universitet och frilansskribent, är samtalsledare. De samtalar på svenska.

15.30-15.55 Min kärlek till detta folk – ny bok

Människorättsjuristen Johanna Westeson har skrivit om sin farfars liv som präst i norra Sápmi i början av 1900-talet, en tid som präglades av kolonialism, rasism och kyrkans starka roll i samepolitiken. Johanna har grävt i arkiv för att få kunskap om hur farfar Hjalmar tänkte och hur han såg på sig själv och samerna. Hon säger att Hjalmar förstås tyckte att han gjorde gott och i hans skrifter framkommer hans kärlek till det samiska folket. Men hon uppfattar honom också som naiv, att han inte tyckte att han var en del av politiken som fördes mot samerna. Johannas bok är också en berättelse om kyrkans ansvar i koloniseringen av Sápmi, om ilska och skuld. Kerstin Andersson, styrelseledamot i Amnesty Sápmi, samtalar med Johanna Westeson om boken ”Min kärlek till detta folk”.

16.00-16.30 Lyrik & poesi
Linnéa Axelsson, högaktuell med den nya diktsamlingen ”Sjaunja”, läser dikter tillsammans med andra poeter.